liquididentities; magicscope; flytandeidentiteter; identidades líquidas; mångfald, integration genom konsten; interaktiv instalation, interactiv installation, instalacion interactiva, performance, identities, magic scope, schargo, sammanhållning, kreativ verkstad, social projekt, delaktighet, lärkännadigsjälv, conoceteatimismo, knowyourself
Loading...

läroplanens kunskapskrav


Läroplanen: Lgr 11

Vi är under ombyggnad. Snart kommer samtliga paragrapher att vara uppfyllda. Är du intresserad i vilket centralt innehåll, vilka förmågor och kunskapskrav som arbetas med i relation till någon eller några ämnen, hör av dig till identities@magicscope.se och vi svarar nästan omgående.

ÄMNE: SVENSKA
ur Syftet:
ur Centralt Innehåll:
årskurs 1-3:
årskurs 4-6:
årskurs 7-9:

KUNSKAPSKRAV 1-3
KUNSKAPSKRAV 4-6
KUNSKAPSKRAV 7-9

ÄMNE: ENGELSKA
ur Syftet:
ur Centralt Innehåll:
årskurs 1-3:
årskurs 4-6:
årskurs 7-9:

KUNSKAPSKRAV 1-3
KUNSKAPSKRAV 4-6
KUNSKAPSKRAV 7-9


ÄMNE: SPANSKA OCH TYSKA
ur Syftet:
ur Centralt Innehåll:
årskurs 1-3:
årskurs 4-6:
årskurs 7-9:

KUNSKAPSKRAV 1-3
KUNSKAPSKRAV 4-6
KUNSKAPSKRAV 7-9
-9

ÄMNE: MODERSMÅL
ur Syftet:
ur Centralt Innehåll:
årskurs 1-3:
årskurs 4-6:
årskurs 7-9:

KUNSKAPSKRAV 1-3
KUNSKAPSKRAV 4-6
KUNSKAPSKRAV 7-9


ÄMNE: BILD
ur Syftet:
Undervisningen  ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om hur bilder skapas och kan tolkas. Genom undervisningen ska eleverna få erfarenheter av visuell kultur där film, foto, design, konst, arkitektur och miljöer ingår.

I undervisningen ska eleverna ges möjligheter att utveckla kunskaper om hur man framställer och presenterar egna bilder med olika metoder, material och uttrycksformer. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar sin kreativitet och sitt intresse för att skapa. Den ska också uppmuntra eleverna att ta egna initiativ och att arbeta på ett undersökande och problemlösande sätt. Undervisningen ska också ge eleverna möjligheter att diskutera och kritiskt granska olika bildbudskap och bidra till att eleverna utvecklar kunskaper om bilder i olika kulturer, både historiskt och i nutid. Genom undervisningen ska eleverna även ges möjlighet att använda sina kunskaper om olika typer av bilder i det egna bildskapandet.Genom undervisningen i ämnet bild ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

  • kommunicera med bilder för att uttrycka budskap,
  • skapa bilder med digitala och hantverksmässiga tekniker och verktyg samt med olika material,
  • undersöka och presentera olika ämnesområden med bilder

ur Centralt Innehåll:
årskurs 1-3:
årskurs 4-6:
årskurs 7-9:

KUNSKAPSKRAV 1-3
KUNSKAPSKRAV 4-6
KUNSKAPSKRAV 7-9


ÄMNE: MUSIK
ur Syftet:
ur Centralt Innehåll:
årskurs 1-3:
årskurs 4-6:
årskurs 7-9:

KUNSKAPSKRAV 1-3
KUNSKAPSKRAV 4-6
KUNSKAPSKRAV 7-9


ÄMNE: DANS
ur Syftet:

Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att utveckla fantasi och kreativitet och undersöka dansens rörelsemöjligheter. Eleverna ska också ges förutsättningar att utveckla kontakt med sin egen kropp som instrument.

Undervisningen ska vidare syfta till att eleverna utvecklar scenisk kunskap. Genom undervisningen ska eleverna även ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att förhålla sig till olika former av instruktioner och vara en del av en konstnärlig helhet där dansteknik och musikalitet ingår, liksom att kommunicera med publiken.

Eleven ska ges förutsättningar att utveckla kunskaper om betydelsen av samverkan mellan olika yrkesgrupper för att sceniskt arbete ska fungera. Eleverna ska också ges inblick i och förståelse för arbetslivets villkor i kontakter med scener och relevanta yrkesgrupper.

Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla förmågan att tolka och memorera koreografiskt material samt förmågan till rollanalys och rollgestaltningar. Undervisningen ska även bidra till att eleverna utvecklar förmågan att variera gestaltningar efter olika konstnärliga förhållningssätt och sammanhang.

Eleverna ska ges förutsättningar att träna och arbeta självständigt med dansteknisk och konstnärlig problemlösning. Genom undervisningen ska eleverna också ges möjlighet att utveckla sin förmåga att samarbeta med en partner och i grupp. Eleverna ska även ges möjlighet att utveckla sin förmåga att ta ansvar för och reflektera över träningsprocess och resultat.

ur Centralt Innehåll:
årskurs 1-3:
årskurs 4-6:
årskurs 7-9:

KUNSKAPSKRAV 1-3
KUNSKAPSKRAV 4-6
KUNSKAPSKRAV 7-9


ÄMNE: SAMHÄLLSKUNSKAP
ur Syftet:
Undervisningen i ämnet samhällskunskap ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om hur individen och samhället påverkar varandra.
Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att se samhällsfrågor ur olika perspektiv.
På så sätt ska eleverna utveckla förståelse för sina egna och andra människors levnadsvillkor, betydelsen av jämställdhet, hur olika intressen och åsikter uppstår och kommer till uttryck och hur olika aktörer försöker påverka samhällsutvecklingen. Vidare ska undervisningen ge eleverna möjlighet att förstå digitaliseringens betydelse för samhällsutvecklingen och för den personliga integriteten. Undervisningen ska ge eleverna verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information om samhället från olika källor. Genom undervisningen ska eleverna också ges förutsättningar att utveckla kunskaper om hur man kritiskt granskar samhällsfrågor och samhällsstrukturer. Eleverna ska vidare ges möjlighet att utveckla kunskaper om samhällsvetenskapliga begrepp och modeller.Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med de mänskliga rättigheterna och med demokratiska processer och arbetssätt. Den ska också bidra till att eleverna tillägnar sig kunskaper om, och förmågan att reflektera över, värden och principer som utmärker ett demokratiskt samhälle. Vidare ska undervisningen ge eleverna möjlighet att utveckla sin förståelse för vad det innebär att vara en aktiv och ansvarstagande medborgare i ett snabbt föränderligt samhälle.Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utifrån personliga erfarenheter och aktuella händelser uttrycka och pröva sina ställningstaganden i möten med andra uppfattningar. Därigenom ska eleverna stimuleras att engagera sig och delta i ett öppet meningsutbyte om samhällsfrågor.
Eleverna ska ges förutsättningarna för att utveckla sin förmåga att
reflektera över hur individer och samhällen formas, förändras och samverkar,söka information om samhället från medier, internet och andra källor och värdera deras relevans och trovärdighet, och reflektera över mänskliga rättigheter samt demokratiska värden, principer, arbetssätt och beslutsprocesser.


ur Centralt Innehåll:
årskurs 1-3:

Att leva tillsammans: Minnen berättade av människor som lever nu. Att flytta inom ett land och mellan länder. Vad detta kan ha för orsaker och få för konsekvenser. Livsfrågor med betydelse för eleven, till exempel gott och ont, rätt och orätt, kamratskap, könsroller, jämställdhet och relationer. Normer och regler i elevens livsmiljö, till exempel i skolan, i digitala miljöer och i sportsammanhang. Trafikregler och hur man beter sig i trafiken på ett säkert sätt.

Att leva i närområdet:

Hemortens historia. Vad närområdets platser, byggnader och vardagliga föremål kan berätta om barns, kvinnors och mäns levnadsvillkor under olika perioder. Kristendomens roll i skolan och på hemorten förr i tiden. Religioner och platser för religionsutövning i närområdet. Centrala samhällsfunktioner, till exempel sjukvård, räddningstjänst och skola.Yrken och verksamheter i närområdet.

Att leva i världen

Jordgloben. Kontinenternas och världshavens lägen på jordgloben. Namn och läge på världsdelarna samt på länder och platser som är betydelsefulla för eleven.
Berättelser om gudar och hjältar i antik och nordisk mytologi och hur man kan se på dem i vår egen tid. Några högtider, symboler och berättelser inom kristendom, islam och judendom. Miljöfrågor utifrån elevens vardag, till exempel frågor om trafik, energi och matvaror. Grundläggande mänskliga rättigheter såsom alla människors lika värde samt barnets rättigheter i enlighet med konventionen om barnets rättigheter (barnkonventionen). Hur möten, till exempel klassråd, organiseras och genomförs. Pengars användning och värde. Olika exempel på betalningsformer och vad några vanliga varor och tjänster kan kosta. Aktuella samhällsfrågor i olika medier.

Att undersöka verkligheten

Rumsuppfattning med hjälp av mentala kartor och fysiska kartor över till exempel närområdet och skolvägar, såväl med som utan digitala verktyg. Storleksrelationer och  samt rumsliga begrepp, till exempel plats, läge och gräns. Tidslinjer och tidsbegreppen dåtid, nutid och framtid.

årskurs 4-6:
Individer och gemenskaper: Familjen och olika samlevnadsformer. Sexualitet, könsroller och jämställdhet. Information och kommunikation: Hur man agerar ansvarsfullt vid användning av digitala och andra medier utifrån sociala, etiska och rättsliga aspekter. Rättigheter och rättsskipning: De mänskliga rättigheterna, deras innebörd och betydelse, inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen. Samhällsresurser och fördelning: Privatekonomi och relationen mellan arbete, inkomst och konsumtion. Det offentligas ekonomi. Vad skatter är och vad kommuner, landsting och stat använder skattepengarna till. Ekonomiska villkor för barn i Sverige och i olika delar av världen. Några orsaker till, och konsekvenser av, välstånd och fattigdom. Digitaliseringens betydelse för individen, till exempel ökade möjligheter till kommunikation och elektronisk handel. Beslutsfattande och politiska idéer: Vad demokrati är och hur demokratiska beslut fattas. Det lokala beslutsfattandet, till exempel i föreningar. Hur individer och grupper kan påverka beslut, till exempel genom att rösta i allmänna val eller skapa opinion i sociala medier.

årskurs 7-9:

Individer och gemenskaper: Ungdomars identiteter, livsstilar och välbefinnande och hur detta påverkas, till exempel av socioekonomisk bakgrund, kön och sexuell läggning. Sveriges befolkning, dess storlek, sammansättning och geografiska fördelning. Konsekvenser av detta, till exempel socialt, kulturellt och ekonomiskt. Svenska välfärdsstrukturer och hur de fungerar. Vilket ekonomiskt ansvar som vilar på enskilda individer och familjer och vad som finansieras genom gemensamma medel. Immigration till Sverige förr och nu. Integration och segregation i samhället.
Information och kommunikation Mediernas roll som informationsspridare, opinionsbildare, underhållare och granskare av samhällets maktstrukturer. Olika slags medier, deras uppbyggnad och innehåll, till exempel sociala medier, webbplatser eller dagstidningar.Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs, till exempel utifrån kön och etnicitet, samt hur information i digitala medier kan styras av bakomliggande programmering.Möjligheter och risker förknippade med internet och digital kommunikation samt hur man agerar ansvarsfullt vid användning av digitala och andra medier utifrån sociala, etiska och rättsliga aspekter. Rättigheter och rättsskipning: De mänskliga rättigheterna inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen. Deras innebörd och betydelse samt diskrimineringsgrunderna i svensk lag.Olika organisationers arbete för att främja mänskliga rättigheter. Hur mänskliga rättigheter kränks i olika delar av världen. De nationella minoriteterna och samernas ställning som urfolk i Sverige samt vad deras särställning och rättigheter innebär. Demokratiska fri- och rättigheter samt skyldigheter för medborgare i demokratiska samhällen. Etiska och demokratiska dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter, till exempel gränsen mellan yttrandefrihet och kränkningar i sociala medier. Samhällsresurser och fördelning : Hur hushållens, företagens och det offentligas ekonomi hänger samman. Hur länders och regioners ekonomier hänger samman och hur olika regioners ekonomier förändras i en globaliserad värld. Arbetsmarknadens och arbetslivets förändringar och villkor, till exempel arbetsmiljö och arbetsrätt. Utbildningsvägar, yrkesval och entreprenörskap i ett globalt samhälle. Några orsaker till individens val av yrke och till löneskillnader. Skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt och inflytande beroende på kön, etnicitet och socioekonomisk bakgrund. Sambanden mellan socioekonomisk bakgrund, utbildning, boende och välfärd. Begreppen jämlikhet och jämställdhet.Digitaliseringens betydelse för samhällsutveckling inom olika områden, till exempel påverkan på arbetsmarknad och infrastruktur samt förändrade attityder och värderingar. Beslutsfattande och politiska idéer Sveriges politiska system med Europeiska unionen, riksdag, regering, landsting och kommuner. Var olika beslut fattas och hur de påverkar individer, grupper och samhället i stort. Sveriges grundlagar. Några olika stats- och styrelseskick i världen. Aktuella samhällsfrågor. Individers och gruppers möjligheter att påverka beslut och samhällsutveckling samt hur man inom ramen för den demokratiska processen kan påverka beslut.


KUNSKAPSKRAV 1-3
Eleven har grundläggande kunskaper om några mänskliga rättigheter och barnets rättigheter och visar det genom att ge exempel på vad de kan innebära i skolan och hemma. Eleven kan samtala om normer och regler i vardagen och ge exempel på varför de kan behövas. Vidare kan eleven beskriva hur möten brukar organiseras och genomföras. Eleven beskriver även några olika betalningsformer och anger vad några vanliga varor och tjänster kan kosta. Eleven kan utifrån närområdet beskriva hur naturen och miljön kan påverka var människor bor och arbetar. Eleven anger några viktiga samhällsfunktioner och ger exempel på yrken och verksamheter i närområdet. Dessutom kan eleven ange några orsaker till att människor flyttar från en plats till en annan och ge exempel på vad en flytt kan innebära för barn och familjer.  Eleven identifierar riskfyllda platser i närområdets trafikmiljö och ger exempel på hur man kan minska riskerna genom ett säkert beteende i trafiken. Eleven kan undersöka hemortens historia och ger då exempel på människors levnadsvillkor under olika perioder. Eleven gör då  jämförelser mellan livet förr och nu utifrån människors berättelser och olika skildringar.  Eleven kan även beskriva delar av människans tidiga historia genom att ge exempel på människors levnadsvillkor och några viktiga händelser. Vidare kan eleven i viss utsträckning använda tidslinjer och några olika tidsbegrepp för att ange händelser i tid. Eleven kan samtala om elevnära livsfrågor. Dessutom beskriver eleven några platser för religionsutövning och kopplar samman dessa med religioner som utövas i närområdet.  Eleven återger delar av innehållet i några berättelser om gudar och hjältar i olika myter. Eleven kan ta del av enkel information i olika medier och samtala om elevnära samhällsfrågor genom att framföra synpunkter, ge kommentarer och ställa frågor.  Eleven gör enkla undersökningar av omvärlden och kan då använda karta, jordglob, väderstreck och rumsliga begrepp för att återge namn och beskriva lägen och storleksrelationer på världsdelarna och andra för eleven betydelsefulla platser och länder.
KUNSKAPSKRAV 4-6

Eleven har kunskaper om olika samhällsstrukturer. Eleven kan utifrån något givet exempel föra resonemang dels om hur individer och grupper kan påverka beslut på olika nivåer, dels om förhållanden som begränsar människors möjligheter att påverka.Eleven kan undersöka elevnära samhällsfrågor ur något perspektiv, och beskriver då  samband med underbyggda resonemang. Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i elevnära samhällsfrågor med resonemang och underbyggda argument. Eleven redogör för innebörden av de mänskliga rättigheterna och barnets rättigheter och ger exempel på vad rättigheterna kan betyda för barn i olika delar av världen.

Eleven har kunskaper om vad demokrati är och hur demokratiska beslutsprocesser fungerar och visar det genom att föra resonemang om hur demokratiska värden och principer kan kopplas till hur beslut tas i elevnära sammanhang. Eleven kan söka information om samhället och använder då olika källor på ett fungerande sätt och för  resonemang om informationens användbarhet.

KUNSKAPSKRAV 7-9

Eleven har kunskaper om olika samhällsstrukturer. Eleven kan föra resonemang om hur individer och samhällen påverkas av och påverkar varandra och beskriver då samband mellan olika faktorer som har betydelse för individers möjligheter att påverka sin egen och andras livssituation. Eleven kan undersöka samhällsfrågor ur olika perspektiv och beskriver då  samband med underbyggda resonemang. Eleven värderar och uttrycker olika ståndpunkter i några samhällsfrågor med  resonemang och underbyggda argument och kan då växla mellan olika perspektiv. Eleven redogör för de mänskliga rättigheternas innebörd och betydelse och ger exempel på hur de kränks och främjas i olika delar av världen. Eleven har kunskaper om demokratiska värden och processer och visar det genom att föra resonemang om demokratiska rättigheter och skyldigheter samt om för- och nackdelar med olika former för gemensamt beslutsfattande.


ÄMNE: HISTORIA
ur Syftet:
ur Centralt Innehåll:
årskurs 1-3:
årskurs 4-6:
årskurs 7-9:

KUNSKAPSKRAV 1-3
KUNSKAPSKRAV 4-6
KUNSKAPSKRAV 7-9

ÄMNE: RELIGION
ur Syftet:
ur Centralt Innehåll:
årskurs 1-3:
årskurs 4-6:
årskurs 7-9:

KUNSKAPSKRAV 1-3
KUNSKAPSKRAV 4-6
KUNSKAPSKRAV 7-9


ÄMNE: GEOGRAFI
ur Syftet: " Undervisningen i ämnet geografi ska [...] utveckla en geografisk referensram och ett rumsligt medvetande.
Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om, och kunna göra jämförelser mellan, olika platser, regioner och levnadsvillkor.
Undervisningen ska ge eleverna kunskap om kartan och kännedom om viktiga namn, läges- och storleksrelationer så att de kan orientera sig och dra slutsatser om natur- och kulturlandskap och om människors levnadsvillkor. På så sätt ska eleverna ges möjlighet att se världen ur ett helhetsperspektiv."
"
Undervisningen ska ge eleverna förutsättningarna att utveckla sin förmåga att
  • analysera hur naturens egna processer och människors verksamheter formar och förändrar livsmiljöer i olika delar av världen,
  • utforska och analysera samspel mellan människa, samhälle och natur i olika delar av världen "
ur Centralt Innehåll:
årskurs 4-6:

"Livsmiljöer: Fördelningen av Sveriges, Nordens och övriga Europas befolkning samt orsaker till fördelningen och konsekvenser av denna.
Geografins metoder, begrepp och arbetssätt: Kartan och dess uppbyggnad med färger, symboler och skala. Topografiska och tematiska kartor.Insamlingar och mätningar av geografiska data från närområdet, till exempel åldersfördelning, trafikflöden och vattenförbrukning.Fältstudier för att undersöka natur- och kulturlandskap, till exempel hur marken används i närmiljön.
Miljö, människor och hållbarhetsfrågor: Ojämlika levnadsvillkor i världen, till exempel olika tillgång till utbildning, hälsovård och naturresurser samt några bakomliggande orsaker till detta. Enskilda människors och organisationers arbete för att förbättra människors levnadsvillkor."

årskurs 7-9

 

Livsmiljöer:

Var olika varor och tjänster produceras och konsumeras samt hur varor transporteras. Hur människors försörjning och handelsmönster har förändrats över tid.
Hur jordens befolkning är fördelad över jordklotet samt orsaker till och konsekvenser av den ojämna befolkningsfördelningen. Migration och urbanisering och orsaker till och konsekvenser av detta.
Geografins metoder, begrepp och arbetssätt: Namn och läge på världsdelarnas viktigare länder, vatten, öar, berg, öknar, regioner och orter.
Miljö, människor och hållbarhetsfrågor:  Intressekonflikter om naturresurser, till exempel om tillgång till vatten och mark.Förekomst av och orsaker till fattigdom och ohälsa i olika delar av världen.Samband mellan fattigdom, ohälsa och faktorer som befolkningstäthet, klimat och naturresurser.

KUNSKAPSKRAV 6

I resonemangen beskriver eleven samband mellan natur- och kulturlandskap, naturresurser och hur befolkningen är fördelad.

Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor samt för resonemang om olika källors användbarhet. Vid fältstudier använder eleven kartor. Eleven har kunskaper om Sveriges, Nordens och Europas namngeografi och visar det genom att beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt.

Eleven kan resonera kring frågor som rör hållbar utveckling och ger då underbyggda förslag på miljöetiska val och prioriteringar i vardagen. Dessutom för eleven resonemang om orsaker till och konsekvenser av ojämlika levnadsvillkor i världen och ger då underbyggda förslag på hur människors levnadsvillkor kan förbättras.

KUNSKAPSKRAV 9
Eleven har kunskaper om samspelet mellan människa, samhälle och natur, och visar det genom att föra underbyggda resonemang om orsaker till och konsekvenser av befolkningsfördelning, migration, klimat, vegetation och klimatförändringar i olika delar av världen.
Eleven kan undersöka var olika varor och tjänster produceras och konsumeras, och beskriver då geografiska mönster av handel och kommunikation samt för underbyggda resonemang om hur dessa mönster ser ut.
Eleven kan undersöka omvärlden och använder då kartor på ett  fungerande sätt.
Vid fältstudier använder eleven kartor på ett fungerande sätt. Eleven har kunskaper om världsdelarnas namngeografi och visar det genom att med beskriva lägen på och storleksrelationer mellan olika geografiska objekt. Eleven kan resonera om olika ekologiska, ekonomiska och sociala hållbarhetsfrågor och redogör då för underbyggda förslag på lösningar där några konsekvenser för människa, samhälle och natur vägs in.



ÄMNE: BIOLOGI
ur Syftet:
ur Centralt Innehåll:
årskurs 1-3:
årskurs 4-6:
årskurs 7-9:

KUNSKAPSKRAV 1-3
KUNSKAPSKRAV 4-6
KUNSKAPSKRAV 7-9

ÄMNE: FYSIK
ur Syftet:
ur Centralt Innehåll:
årskurs 1-3:
årskurs 4-6:
årskurs 7-9:

KUNSKAPSKRAV 1-3
KUNSKAPSKRAV 4-6
KUNSKAPSKRAV 7-9

ÄMNE: KEMI
ur Syftet:
ur Centralt Innehåll:
årskurs 1-3:
årskurs 4-6:
årskurs 7-9:

KUNSKAPSKRAV 1-3
KUNSKAPSKRAV 4-6
KUNSKAPSKRAV 7-9


ÄMNE: TEKNIK
ur Syftet:
ur Centralt Innehåll:
årskurs 1-3:
årskurs 4-6:
årskurs 7-9:

KUNSKAPSKRAV 1-3
KUNSKAPSKRAV 4-6
KUNSKAPSKRAV 7-9

ÄMNE: SLÖJD
ur Syftet:
ur Centralt Innehåll:
årskurs 1-3:
årskurs 4-6:
årskurs 7-9:

KUNSKAPSKRAV 1-3
KUNSKAPSKRAV 4-6
KUNSKAPSKRAV 7-9

ÄMNE: MATEMATIK
ur Syftet:

Undervisningen i ämnet matematik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om matematikens användning i vardagen och inom olika ämnesområden. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar intresse för matematik och tilltro till sin förmåga att använda matematik i olika sammanhang. Den ska också ge eleverna möjlighet att uppleva estetiska värden i möten med matematiska mönster, former och samband.

Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper för att kunna formulera och lösa problem samt reflektera över och värdera valda strategier, metoder, modeller och resultat.

Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla förtrogenhet med grundläggande matematiska begrepp och metoder och deras användbarhet.

Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att utveckla kunskaper om historiska sammanhang där viktiga begrepp och metoder i matematiken har utvecklats.
Genom undervisningen ska eleverna även ges möjligheter att reflektera över matematikens betydelse, användning och begränsning i vardagslivet, i andra skolämnen och under historiska skeenden och därigenom kunna se matematikens sammanhang och relevans.

Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

  • välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter.
  • använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.

ur Centralt Innehåll:
årskurs 1-3:
årskurs 4-6:
årskurs 7-9:

KUNSKAPSKRAV 1-3
KUNSKAPSKRAV 4-6
KUNSKAPSKRAV 7-9